Upprop!
Stöd vårt arbete för en professur i matkultur vid Göteborgs Universitet.
Samhällets styrka är beroende av hur dess "minsta" delar, individ, hushåll och familj beter sig.
Ett bärkraftigt samhälle består av bärkraftiga hushåll. Bärkraftiga hushåll är lika med kunniga hushåll. Hushåll som klarar av det dagliga livets alla nödvändiga sysslor och beslut.
Hushållsvetenskap-hushållskunskap är service till samhället.
Hushållsvetenskap är kunskap om mat, boende, ekonomi och relationer, dvs hushållning med resurser av skilda slag, som kunskap, pengar och råvaror.
Människans villkor för överlevnad är mat och vatten.
Matkultur är hur människor genom tiderna tagit tillvara de för föda lämpliga tillgångar som jorden givit och ger, tillagat dem efter olika metoder alltefter erfarenhet och sedvänjor, serverat till vederkvickelse och glädjefylld samvaro människor emellan alltefter behov.
Mat av stora ekonomiska värden hanteras dagligen i det enskilda och offentliga hushållet. Mat ger inte bara näring för kroppen utan har en viktig sociokulturell influens på mänsklig samvaro. Mat har en enastående, förmåga att befrämja mänsklig kontakt.
Forskning om mat förekommer inom skilda områden som jordbruk, industri, handel, medicin, kontrollorgan och information. Media ger upplysning, ibland lite åt det sensationella.
Kunskap om mat har genom åren förtunnats. Den enskilde konsumenten kan ha svårt att tillgodogöra sig det reella värdet av allt detta stoff, delvis beroende på bristande kunskap och ibland skilda budskap.
Tidningar berättar dagligen om hur grotesk matsituationen kan vara. Åldringar svälter på servicehus, idrottsflickor bantar sig till anorexia, folk handlar mat utan att få valuta för sina pengar.
Det vill vi försöka ändra på.
GE MATKULTUR EN PROFESSUR
Stiftelsen skall arbeta för ökad förståelse och kunskap om vår mat.
Vårt främsta mål är att få till stånd en professur i Matkultur vid institutionen för hushållsvetenskap, Göteborgs Universitet, för främjandet av högre utbildning och vetenskaplig forskning i nämnda ämne.
För att nå detta mål behövs pengar och arbete, Som startkapital satsar Göteborgs Hemekonomer 10 000 kronor.
Ytterligare medel hoppas styrelsen få genom att företag, organisationer och enskilda personer erbjuds att skänka pengar och på sätt bli sponsorer till stiftelsen. Utdelning skall ske när styrelsen finner lämpligt.
Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Göteborg.
Styrelsen skall bestå av 5 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter. Göteborgs Hemekonomer väljer 3 plus 1 och Göteborgs Universitet 2 plus 1. Styrelsen fördelar själv uppdragen inom styrelsen.
Nedanstående företag och enskilda personer tror på vårt arbete och har genom uttalanden och pengar givit oss sitt stöd.
Vi vädjar nu till Dig om samma förtroende.
GÖTEBORGS HEMEKONOMER.
STIFTELSEN PRAKTISKA HUSHÅLLSSKOLANS DONATIONSFOND.
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET I VÄST.
GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNSFÖRBUND, HEM OCH SAMHÄLLE.
FOLKHÄLSOSEKRETARIATET I GÖTEBORG.
KALF-HANSSEN MATATELJE
BERTE QVARN, SLÖINGE.
KOSTCOMPANIET.
VÄSTRA AKADEMIN FÖR GASTRONOMI
ETT FLERTAL INDIVIDUELLA GIVARE.
SAGT AV OCH OM
Ett av mänsklighetens två centrala intressen gäller mat.
Under århundraden har kunskap om mat ackumulerats och samlats utifrån en oöverskådlig empirisk verksamhet, från råvara till färdig anrättning. Det märkliga är att just denna praktiska kunskap som i många avseenden är en s.k. "tyst" kunskap varit så anonym i vetenskapliga sammanhang.
Matkultur är ju annars en kedja av kunskaper som skall vila på vetenskaplig grund, från råvarukännedom, teknik till sociologi och psykologi.
Dessutom är matkultur konst. Vore detta inte ett brett tvärdisciplinärt forskningsfält värt åtminstone en professur?
Jan Ling
REKTOR
Göteborgs Universitet
Om akademiska ämnesområden prioriterades efter deras relevans för alla människor, hade varje universitet sedan många år haft minst en professor i matkultur.
Birgitta Skarin- Frykman
PROFESSOR, ETNOLOGI
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Inom forskarområdet hushållsvetenskap är maten en viktig del. Hur maten samverkar med människans miljö, attityder och behov till en helhetsupplevelse har stor betydelse för vår livskvalitet.
En professur i matkultur skulle via olika forskningsprojekt belysa samband och beskriva erfarenheter inom området.
En professur i matkultur skulle föra institutionen för hushållsvetenskap och Göteborgs Universitet samt den västsvenska regionen framåt inom ett tvärvetenskapligt forskningsfält av betydelse för alla individer och hushåll.
Då Stiftelsen för Matkulturs arbete har stor betydelse för vår institutions verksamhetsutveckling, önskas den all framgång i sina strävanden att få till stånd en professur i matkultur.
Solveig Björcke
PREFEKT
INSTITUTIONEN FÖR HUSHALLSVETENSKAP VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
En professur i matkultur skulle ge en ny och värdefull dimension åt den högre utbildningen i Västsverige. Matkultur är ett fascinerande ämne r in som griper i mänga discipliner och som berör alla.
jag önskar Stiftelsen för Matkultur all framgÅng i dess strävanden att tillskapa en sådan tjänst vid Göteborgs Universitet.
Kjell A Mattsson
LANDSHÖVDING
GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN
Inom Handelskammaren arbetar vi aktivt för ett starkt Västsverige. Det gäller samtliga infrastrukturella områden. Kultur och livskvalité är en viktig ingrediens i regionens utveckling.
Matkulturen berör alla människor och är i sin tur en del av livskvalitén. Goda kunskaper om mat är viktiga och en professur inom matkulturens områden skulle ytterligare befästa Göteborgs Universitets renommé som nyskapande lärosäte.
Vi önskar Stiftelsen för Matkultur all framgång!
Lena Spetz
VD
VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN
MAT, HÄLSA OCH EKONOMI.
Mat är livsviktig för människan. jorden har 5,8 miljarder människor. Sverige har 8,8 miljoner invånare (SCB 1997).
TILLGÅNGAR:
I stora delar av världen råder enorm brist på I mat. orsaken kan vara dåliga klimatologiska förhållanden, misskötsel med förvaring, bristande förmåga att tillaga födan, dålig ekonomi, farsoter och krig.
Ökande befolkning med större krav på föda, minskade skogar för nyplantering, cash-cropsodling för ekonomi, ny teknik för utfodring av djur (galna kosjukan), "effektivare" odling med miljöproblem som följd, är exempel på negativa innovationer.
Vi misshushållar med vår jord.
VAL:
Antingen inköp och tillagning sker i det enskilda hushållet, storhushåll eller på restauranter måste det finnas kunskap bakom valet. Kunskap att välja råvaror, teknik för bästa tillagning och förståelse för att-ge rätt mat till rätt person.
De viktigaste kriterierna för val av föda kan grafiskt belysas på vidstående sätt. Ekonomin är oftast det avgörande.
När dessa faktorer har blivit tillgodosedda kommer sociologiska, psykologiska och etiska synpunkter att påverka valet.
Vårt land har idag tillgång på livsmedel från hela världen tack vare förbättrade transporter men till priset av stor energiförbrukning. Kort väg mellan producent och konsument är att föredra ur ekonomisk, ekologisk och kvalitetsmässig synvinkel samt icke minst av etiska skäl. Etiska, ekologiska och/eller moraliska beslut har mer och mer kommit att bestämma människors val av föda (Gröna Konsum och ICA).
S k rättvis handel "fair trade" (borde hellre översättas med hederlig handel) diskuteras idag inom både handel och producent- konsumentledet.
HANTERING:
överföring av kunnande genom generationsväxling har minskat. Den "förtrogenhetskunskap" (Wittgenstein), den "tysta kunskap" som ej empiriskt har verifierats försvinner och är oersättlig.
Många misstag vid förvaring och tillagning av mat, slängande av mat m m gör att mycket näring förloras på vägen från jord till bord.
Det är den vanlige konsumenten som behöver stöd. Forskning för vår vardag (SOU 1996:10) påtalar i hur hög grad vardagslivets villkor påverkar vår livskvalité och där utgör maten en stor och viktig del.
UTBILDNING:
Utbildning om mat får för litet utrymme i grundskolan. Gymnasieskolan står främst för livsmedelsteknisk sådan (restaurant och industri) och högskoleutbildningen i detta område är liten.
Det behövs oceaner av utbildning (SLV 52/94) för att ge människan kunskap och framförallt insikt om betydelsen att kunna välja, hantera mat från odling till intag.
Ofta saknas även förståelse för matens sociologiska och psykologiska roll utöver det rent näringsmässiga t ex inom sjukvård och övriga omvårdnadsområden (SLV 52/94).
FORSKNING:
Forskning om mat har länge bedrivits men separerats till olika delar. Odling, näringsvärde, behov, livsmedelskontroll m m har behandlats var för sig, men helheten och sammanhanget har kommit bort.
Det är helheten som måste förstås och belysas, sambandet mellan de olika delarna måste finnas. Det angår inte bara Sverige och oss själva.
Medvetenhet om det globala försörjningsläget bör styra vårt handlande varje dag så att mat finns i hela världen. Lester R Brown och hans "State of the World" m fl och som fordom Georg Borgström söker väcka folk till besinning om mat i världen.
Nog är väl "Vårt dagliga bröd" värt en professur med den aktning och respekt samt uppmärksamhet som åtföljer en sådan befattning.
STIFTELSEN FÖR MATKULTUR.
ORDFÖRANDE: INGRID JANSSON,
BULLEGUMMANS GATA 5, 426 77 VÄSTRA FRÖLUNDA.
TELEFON: 031-29 65 06,
POSTGIRO: 46 98 48-69 BANKGIRO: 5941-3278.
åter
|